Hästen som resurs

Handikappridning

Vad betyder hästen och dess miljö i ett lokalt, regionalt eller nationellt perspektiv?  Till exempel för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning, för folkhälsan, boende och arbete på landsbygden, som sluss för ungdomar ut i arbetslivet eller för integration av nyanlända. Kan samverkan mellan kommunen och hästsektorn skapa mervärden både för sektorn och samhället i stort? Och hur går en en framgångsrik samverkans- och utvecklingsprocess till i praktiken? Det frågor som Kultura arbetar med.

Hästsektorn har vuxit rejält under de senaste femtio åren. Ökat utrymme för konsumtion, nya fritidsvanor, samhällets stöd till idrotten, lantbrukets rationalisering och totalisatorspelet har skapat goda förutsättningar. Idag är Sverige ett av Europas hästtätaste länder sett till antalet invånare och den samhällsekonomiska omsättningen inklusive spridningseffekter beräknas till 48 miljarder.

Korta fakta:

  • Jordbruksverket skattade år 2010 antalet hästar i Sverige till 362 700  i genomsnitt 39 hästar per 1000 invånare
  • 75 % av alla hästar finns inom större tätorter eller i tätortsnära områden
  • Hästunderstödda insatser används som behandlingsform inom vård, rehabilitering och habilitering vid olika funktionsnedsättningar samt inom specialpedagogik och social omsorg
  • Hästnäringens samhällsekonomiska omsättning beräknas till 48 miljarder kronor per år
  • Hästar är jordbrukets fjärde största inkomstkälla
  • Var 12:e häst skapar ett helårsarbete
  • En halv miljon människor sysslar med ridsport
  • Ridsport är den näst största ungdomsidrotten efter fotboll och andra största idrotten bland tjejer
  • Värdet av det ideella arbetet inom ridsporten uppskattas till 280 miljoner kronor årligen (2012)
  • Mer än 200 ridskolor över landet har verksamhet för 4000  ryttare med funktionsnedsättning
  • Travet är Sveriges näst största publiksport och en miljon spelar regelbundet på trav
  • Mer än 60 kommuner anlitar brukshästentreprenörer  för park- och skogsskötsel